Åter till verkligheten.
Semester i alla ära. Men räkningarna betalar inte sig själva. Hästarna kan inte sko sig utan en hovslagare närvarande. Synd bara att man jobbar ihjäl sig redan första dagarna efter semester.
Det är också ganska otroligt hur det alltid slumpar sig så att man har en jävla massa tappskor när man är borta. Jag tycker inte attt jag har speciellt mycket tappskor men just när man åker iväg kommer fem på en gång. Det andra som också är ganska otroligt är hur man då som hovslagare bara kan lämna just deras häst som behöver hjälp. Hur kan man egentligen vara så korkad att man åker bort när just deras häst behöver ens hjälp.
Tackar gud så har jag också fantastiska kunder som önskar mig all lycka med semester och att jag ska ha det skönt.
Online d'Amour fick nya skor igår också. Nu laddar vi inför Jägersro nästa lördag.
Ciao
torsdag 22 mars 2012
fredag 16 mars 2012
Molnigt idag men jag är inte bitter!
Hej
Var ett tag sen då både jag och frugan fått varning om att vi passerat alldeles för mycket tid med att skicka data fram och tillbaka på våra telefoner. Konstigt det där att skicka lite megabyte kan vara så förbannat dyrt.
Jaja igår då vi var alldeles för solbrända bägge två, den enda som haft solskydd på sig var Bore, eftersom vi ville bli bruna men snarare blev lite sådär rödrosa. SÅ bestämde vi oss för att besöka Oasis Zoo. Det är kanarieöarnas största zoo och det fanns mycket att titta på. Apor i tusentals, och en hel del kameler och zebror, men jag tror nog Johanna mest fastande för flodhästarna som antagligen påminde henne lite för mycket om Limpan där hemma. Bore var förstås mest imponerad av lekparken de hade.
Vi fick också klappa på både ormar och krokodiler.
Idag har det varit molnigt och Bore har fått leka sig så trött så han knappt visste vad han hette till slut. Det har varit lekpark och barnshow och en massa stoj med andra barn. Han är så underbar vår lille Bore.
Imorgon skulle det vara lite soligare och då blir det stranden.
Ni får ursäkta mina vänner man jag skulle kunna stanna här resten av livet. Känner verkligen inte att jag har något hemma jag längtar tillbaka till. Får nog flytta till Usa eller Spainen en vacker dag.
Catch you on the flip side.
Var ett tag sen då både jag och frugan fått varning om att vi passerat alldeles för mycket tid med att skicka data fram och tillbaka på våra telefoner. Konstigt det där att skicka lite megabyte kan vara så förbannat dyrt.
Jaja igår då vi var alldeles för solbrända bägge två, den enda som haft solskydd på sig var Bore, eftersom vi ville bli bruna men snarare blev lite sådär rödrosa. SÅ bestämde vi oss för att besöka Oasis Zoo. Det är kanarieöarnas största zoo och det fanns mycket att titta på. Apor i tusentals, och en hel del kameler och zebror, men jag tror nog Johanna mest fastande för flodhästarna som antagligen påminde henne lite för mycket om Limpan där hemma. Bore var förstås mest imponerad av lekparken de hade.
Idag har det varit molnigt och Bore har fått leka sig så trött så han knappt visste vad han hette till slut. Det har varit lekpark och barnshow och en massa stoj med andra barn. Han är så underbar vår lille Bore.
Imorgon skulle det vara lite soligare och då blir det stranden.
Ni får ursäkta mina vänner man jag skulle kunna stanna här resten av livet. Känner verkligen inte att jag har något hemma jag längtar tillbaka till. Får nog flytta till Usa eller Spainen en vacker dag.
Catch you on the flip side.
torsdag 15 mars 2012
Idag har vi varit på zoo
Idag har Bore kämpat igenom ett helt zoo på dels sina egna ben och dels i mammas och pappas armar. vi har sett allt från zebror till sjölejon. Vi hann även med att klappa en krokodil.
tisdag 13 mars 2012
Dag två!
Klockan är fyra. Vi har legat i solen hela dagen. Vi ser ut som kräftor.
I Love It.
Badet är fantastiskt och Bore stormtrivs. Han får vara med sin mamma och pappa hela dagarna och vi äter vad vi vill och leker hur mycket vi vill. Livet leker just nu.
Om Bore bara vaknar efter sin middags (?) nap, så ska vi åka in till Corraleja och leta upp en atm. Lite sightseeing hinner vi nog också med.
Kraaaam på er dårå.
I Love It.
Badet är fantastiskt och Bore stormtrivs. Han får vara med sin mamma och pappa hela dagarna och vi äter vad vi vill och leker hur mycket vi vill. Livet leker just nu.
Om Bore bara vaknar efter sin middags (?) nap, så ska vi åka in till Corraleja och leta upp en atm. Lite sightseeing hinner vi nog också med.
Kraaaam på er dårå.
måndag 12 mars 2012
Nu checkar vi ut.
Inte på hotellet utan för dagen. Dags att sova. Vi har varit vakna sedan kvar över tre. Då är ändå klockan bara 21:25 här.
Imorgon bär det av in till staden för att ta ut pengar då det visar sig att kortbetalning inte är lika populärt på fuerteventura som i Sverige.
Puss
Imorgon bär det av in till staden för att ta ut pengar då det visar sig att kortbetalning inte är lika populärt på fuerteventura som i Sverige.
Puss
Framme och badandes
Resan gick bra. Bore uppförde sig som den kung han är. Helt otroligt vad duktig han är. Väl framme var det 20 grader men lite molnigt. Maten var dock bra och den kommer vi kunna leva bra på i sex dagar.
Idag har jag nog badat mer än jag gjorde på hela förra året, och mer ska det bli.
Vi har det gött nu mina vänner.
Idag har jag nog badat mer än jag gjorde på hela förra året, och mer ska det bli.
Vi har det gött nu mina vänner.
söndag 11 mars 2012
Nu är vi på väg.
Tåget har lämnat stationen från Malmö central. Första gången jag kör citytunneln. Morfar Mats tog sig upp för att möta oss på stationen och säga farväl samt ta hand om vår bil.
Full fart mot Kastrup och in i dimman.
Alltså flyga ibland molnen. Lite för tidigt för att supa.
Full fart mot Kastrup och in i dimman.
Alltså flyga ibland molnen. Lite för tidigt för att supa.
Tänt vare här!
Nu gör vi såhär. Eftersom vi jobbat ganska hårt ett tag jag och min fru så tar vi och bryter helt i en vecka. Vi behöver ladda lite batterier för att kunna jobba ännu hårdare när vi kommer hem igen.
Fuerteventura heter vår laddningsdocka.
Läste i tidningen om en kvinna som hade problem med sina opererade bröst. Hon hade tydligen fått några dåliga implantat som kostat 40 000:-. Det är ju naturligtvis väldigt tragiskt att såna här saker ska hända. Det konstiga är bara att hon betalat för operationen med pengar hon fått ärva av sin avlidna mor, jag uppfattade det som att mamman hade fått bröstcancer. Min pappa är absolut inte död men jag tror nog han hade återuppstått om han fått veta jag opererat min snopp med pengar som jag eventuellt hade ärvt efter honom.
Frågan är bara hur min fru kommer klara sig en vecka utan att få vara med sin häst men det återstår väl att se. Hon får nöja sig med Bore och mig istället.
Jag ska försöka uppdatera här så mycket jag kan och om jag ser något roligt.
Catch you on the flip side!
Fuerteventura heter vår laddningsdocka.
Läste i tidningen om en kvinna som hade problem med sina opererade bröst. Hon hade tydligen fått några dåliga implantat som kostat 40 000:-. Det är ju naturligtvis väldigt tragiskt att såna här saker ska hända. Det konstiga är bara att hon betalat för operationen med pengar hon fått ärva av sin avlidna mor, jag uppfattade det som att mamman hade fått bröstcancer. Min pappa är absolut inte död men jag tror nog han hade återuppstått om han fått veta jag opererat min snopp med pengar som jag eventuellt hade ärvt efter honom.
Frågan är bara hur min fru kommer klara sig en vecka utan att få vara med sin häst men det återstår väl att se. Hon får nöja sig med Bore och mig istället.
Jag ska försöka uppdatera här så mycket jag kan och om jag ser något roligt.
Catch you on the flip side!
lördag 10 mars 2012
Poison!
Hej min kära vänner och ovänner!
På den tre timmar lång resan hem från Kalmar hade vi den stora äran att lyssna på melodifestivalen på radio. För det första kan jag säga att jag inte är speciellt förtjust i något som har med just melodifestival eller eurovision songcontest att göra. Man kan kort och gott säga att jag skiter fullständigt i det och den världen. När jag ändå blev "stuck" med det då P4 är den enda kanal man inte behöver söka om frekvensen på var tredje km, kan jag ju ändå säga att det var helvetes mycket mer intressantare på radio än på tv.
Några funderingar på detta då:
Jag tycker det är helt fantastiskt. Helt fantastiskt att en skådespelare och en författare kan komma in i final som två tiondelar av Sveriges för dagens "bästa" musiker. Då är det ju naturligtvis inte det att jag tycker de är helt fantastiska.
NEJ
Utan jag tycker nämligen det är helt fantastiskt att Sveriges övriga artistelit fan är sämre än en skådespelare som är hög på knark och en författare som är hög på kärlek.
Programledare i SR P4 var Björn Kjellman och Carolina Norén. De gjorde ett bra jobb, absolut. Men jag skulle vilja ta tillfället i akt att ge dom några tips till nästa gång.
För det första, ät aldrig, aldrig, aldrig mat samtidigt som ni pratar i radio. Det är vidrigt.
För det andra, om det nu är så att ni inte vill berätta vilka era egna favoriter är innan röstningen är avslutad för att inte vara partiska. Sitt då för fan inte kära Carolina och stöna varje gång Loreen får poäng av den internationella juryn.
Sen kan jag ju också tycka det låter lite skumt när de presenterar Molly som känd för att ha varit ihop med Eric Saade. Hade hon inte sjungit innan denna tävlingen eller? Smart av henne dock att dra nytta av detta och skriva en låt om det. Det är ungefär lite som när jag en gång såg på tv några kvinnor som satt och diskuterade olika saker och Henrik "zäta" Zetterberg kommer på tal. Då utbrister genast den ena kvinnan plötsligt ; "Ja men det är ju han som är gift med Emma Andersson".
Nä överraskande vinnare ikväll blev Helena Pap..... (ja den där kvinnan som vann när hon tävlade för Grekland med en låt som var skriven av de där svenskarna som skriver alla Europas låtar) med sin tolkning av Saades låt Popular. Behöver man ens musik som pausunderhållning i en musiktävling. Lite kaka på kaka väl?
Nä skönt att skiten är över. Jag blev i alla fall tvungen att ta fram Spotify och Alice Coopers och kanske världens bästa rocklåt någonsin, Poison.
På den tre timmar lång resan hem från Kalmar hade vi den stora äran att lyssna på melodifestivalen på radio. För det första kan jag säga att jag inte är speciellt förtjust i något som har med just melodifestival eller eurovision songcontest att göra. Man kan kort och gott säga att jag skiter fullständigt i det och den världen. När jag ändå blev "stuck" med det då P4 är den enda kanal man inte behöver söka om frekvensen på var tredje km, kan jag ju ändå säga att det var helvetes mycket mer intressantare på radio än på tv.
Några funderingar på detta då:
Jag tycker det är helt fantastiskt. Helt fantastiskt att en skådespelare och en författare kan komma in i final som två tiondelar av Sveriges för dagens "bästa" musiker. Då är det ju naturligtvis inte det att jag tycker de är helt fantastiska.
NEJ
Utan jag tycker nämligen det är helt fantastiskt att Sveriges övriga artistelit fan är sämre än en skådespelare som är hög på knark och en författare som är hög på kärlek.
Programledare i SR P4 var Björn Kjellman och Carolina Norén. De gjorde ett bra jobb, absolut. Men jag skulle vilja ta tillfället i akt att ge dom några tips till nästa gång.
För det första, ät aldrig, aldrig, aldrig mat samtidigt som ni pratar i radio. Det är vidrigt.
För det andra, om det nu är så att ni inte vill berätta vilka era egna favoriter är innan röstningen är avslutad för att inte vara partiska. Sitt då för fan inte kära Carolina och stöna varje gång Loreen får poäng av den internationella juryn.
Sen kan jag ju också tycka det låter lite skumt när de presenterar Molly som känd för att ha varit ihop med Eric Saade. Hade hon inte sjungit innan denna tävlingen eller? Smart av henne dock att dra nytta av detta och skriva en låt om det. Det är ungefär lite som när jag en gång såg på tv några kvinnor som satt och diskuterade olika saker och Henrik "zäta" Zetterberg kommer på tal. Då utbrister genast den ena kvinnan plötsligt ; "Ja men det är ju han som är gift med Emma Andersson".
Nä överraskande vinnare ikväll blev Helena Pap..... (ja den där kvinnan som vann när hon tävlade för Grekland med en låt som var skriven av de där svenskarna som skriver alla Europas låtar) med sin tolkning av Saades låt Popular. Behöver man ens musik som pausunderhållning i en musiktävling. Lite kaka på kaka väl?
Nä skönt att skiten är över. Jag blev i alla fall tvungen att ta fram Spotify och Alice Coopers och kanske världens bästa rocklåt någonsin, Poison.
måndag 5 mars 2012
Mamma!
Vill passa på att innan klockan slår tolv hylla en kvinna som har betytt oerhört mycket för mig. Det är ju så att du har blivit ett år klokare idag och även om jag ibland är lite glömsk finns du alltid i mina tankar.
Jag har kommit såhär långt i mitt liv mycket tack vare dig.
Jag vet hur stolt du är över dina barn och jag hoppas du förstår hur stolta vi är över dig. Dig kan man alltid ringa om man så behöver vädra ett problem eller berätta något roligt. Det är en fantastisk egenskap som jag hoppas du förstår att du besitter.
Hoppas att resten av ditt liv är fyllt med många långa år av ren glädje och njutning av att finnas till.
Grattis mamma / din son.
Jag har kommit såhär långt i mitt liv mycket tack vare dig.
Jag vet hur stolt du är över dina barn och jag hoppas du förstår hur stolta vi är över dig. Dig kan man alltid ringa om man så behöver vädra ett problem eller berätta något roligt. Det är en fantastisk egenskap som jag hoppas du förstår att du besitter.
Hoppas att resten av ditt liv är fyllt med många långa år av ren glädje och njutning av att finnas till.
Grattis mamma / din son.
Dåligt Travnet! Nu får ni inte komma på mitt kalas.
Jaha då har Travnets nya sida kommit. Det är ju lite tråkigt att inte få veta i förväg att man inte ingick i planerna längre. Visst jag kanske inte bloggade SÅ himla mycket om just hovar och hovslageri men jag fick ändå en hel del positiv feedback från läsarna. Hoppas de hittar hit istället. Antar att Thomas Brolin har mycket bättre saker att skriva om trav än vad jag hade.
Det är ganska svårt att skriva om hovslageri då ämnet är ganska stort och det krävs nästan att man håller i en hästhov för att man enklare ska kunna förstå vad jag menar.
Jag hoppas bara att jag skrivit något positivt och som sagt jag finns fortfarande kvar här.
Det är ganska svårt att skriva om hovslageri då ämnet är ganska stort och det krävs nästan att man håller i en hästhov för att man enklare ska kunna förstå vad jag menar.
Jag hoppas bara att jag skrivit något positivt och som sagt jag finns fortfarande kvar här.
söndag 4 mars 2012
fredag 2 mars 2012
Dags att vakna upp ur dvalan mina kära vänner!
Nu ska jag ta mig tid att berätta något för er mina kära vänner. Det är nämligen dags att ni alla vaknar upp och spräcker den där uppblåsta ballongen som kallas självömkan ni går omkring i
Vad menar jag med detta då?
Jo det ska jag gladeligen berätta. Det är nämligen så att jag blir så jävla förbannad varje gång jag läser någon som på Facebook eller i tidningen eller vilket annat socialt media som helst uttrycker orden:
Det är när det är som jobbigast man inser hur många vänner man har som bryr sig!
eller
Tack för alla vänliga ord, de värmer i så svåra tider!
Skitsnack säger jag. Vad jag menar är att är ni så jävla tröga att ni inte inser att ni ALLTID har vänner som bryr sig? Även när det går bra. Det är nämligen så att ni måste öppna den där låsta dörren som stänger inne er från all omtanke i värden. Och bara för att det händer något dåligt måste ni söka upp Facebook för att få omtanke. Det kallas en omväg.
Jag skulle vilja påstå att de som enbart skriver och beklagar sorgen på internet inte har gjort ett dugg för att faktiskt visa det. Det har blivit ett kryphål som folk stärker sina egna egon med istället för att på riktigt visa att man bryr sig. Man har skrivit ett par bra sammansatta meningar sen klappar man sig på axeln och säger - Gud vad duktig jag är som visar att jag bryr mig.
Hörde en smart man som en gång sa:
-Varför ska jag gå omkring och känna mig ensam, när jag är fast på en planet med sex miljarder andra människor som känner exakt likadant!
Är det inte dags att vi går ut och älskar livet? Kan vi inte alla idag ta och åtminstone ringa några av de vänner vi faktiskt har bara för att säga hur tacksam du är för att han eller hon finns och hur mycket vi älskar dom. Kanske kommer kommer även de inse lika väl som du att man faktiskt har vänner som bryr sig, även när man mår bra.
Jag älskar er alla mina vänner.
Men det är dags att ni vaknar!
Vad menar jag med detta då?
Jo det ska jag gladeligen berätta. Det är nämligen så att jag blir så jävla förbannad varje gång jag läser någon som på Facebook eller i tidningen eller vilket annat socialt media som helst uttrycker orden:
Det är när det är som jobbigast man inser hur många vänner man har som bryr sig!
eller
Tack för alla vänliga ord, de värmer i så svåra tider!
Skitsnack säger jag. Vad jag menar är att är ni så jävla tröga att ni inte inser att ni ALLTID har vänner som bryr sig? Även när det går bra. Det är nämligen så att ni måste öppna den där låsta dörren som stänger inne er från all omtanke i värden. Och bara för att det händer något dåligt måste ni söka upp Facebook för att få omtanke. Det kallas en omväg.
Jag skulle vilja påstå att de som enbart skriver och beklagar sorgen på internet inte har gjort ett dugg för att faktiskt visa det. Det har blivit ett kryphål som folk stärker sina egna egon med istället för att på riktigt visa att man bryr sig. Man har skrivit ett par bra sammansatta meningar sen klappar man sig på axeln och säger - Gud vad duktig jag är som visar att jag bryr mig.
Hörde en smart man som en gång sa:
-Varför ska jag gå omkring och känna mig ensam, när jag är fast på en planet med sex miljarder andra människor som känner exakt likadant!
Är det inte dags att vi går ut och älskar livet? Kan vi inte alla idag ta och åtminstone ringa några av de vänner vi faktiskt har bara för att säga hur tacksam du är för att han eller hon finns och hur mycket vi älskar dom. Kanske kommer kommer även de inse lika väl som du att man faktiskt har vänner som bryr sig, även när man mår bra.
Jag älskar er alla mina vänner.
Men det är dags att ni vaknar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)